|
Arkiv ¦ Om mig ¦ Cykel ¦ Resultat ¦ Bilder
Arkivet, Juli - September 2010 »
28/9 1.HC Tour de Vendée
Jag hade en tuff dag i söndags bland de stora pojkarna. Vi skulle köra 206km på en mycket backig bana utanför Nantes i västra Frankrike.
Vi hade ett bra lag på startlinjen och taktiken var enkel.
- Alexander, Joaqiun Novoa och Joao Correia täcker utbrytningar medans Gabriel Rasch, Andreas Klier och Brett Lancaster sätter upp spurten för Heinrich Haussler och Davide Appollonio.
Jag var längst fram redan i starten och när det väl blev fri fart och fältet satte full fart så var det bara att bita i. Redan efter 10km så gick det iväg en grupp om 9man och jag kände att denna var farlig eftersom åkare som Thomas Voukler (Bbox telecom) bl.a. vunnit etapper i Touren var med. Jag bestämde mig för att försöka brygga upp till gruppen och i en skarp vänstersväng hör jag att det crashas bakom mig. Jag eldar på för allt vad tygen håller och med en åkare från Vacansoleil på hjul, som redan är representerad i brytet, lyckas jag brygga upp och vi är en stadig grupp som får en lucka.
Luckan växer med blir aldrig riktigt stor då lag som Ag2r och Katusha ligger bakom och försöker köra tillbaka oss. Vi håller ut bra och det går riktigt snabbt hela tiden. Vi kommer till första backspurtpriset och jag är så nära att ta det men bara metern innan linjen blir jag passerad av Jérémy Roy (FDJ) som kommer som skjuten ur en kanon bakifrån, han tog även alla de andra spurtprisen längs vägen.
Vi håller ut i totalt 130km och när klungan väl kommer ikapp oss så är jag så trött att jag knappt orkar hänga med.
Jag biter ändå i en stund men efter ett antal korta branta backar så finns inte krafterna kvar längre utan jag får lämna klungan för att åka resterande tävling på egen hand.
Vår taktik lyckades riktigt bra och med min insats så lyckades laget spara krafter till slutet och lyckades göra ett bra uppdrag åt Davide Appollonio som knep 2:a platsen. Själv slutade jag på en 88:e plats en bra bit efter men ändå glad över dagens prestation!
Läs gärna mer på:
www.cervelo.com/en_us/news-blog/testteam/article/appollonio-sprints-to-second-place/2581
Foto: Cyclingnews.com
21/9 Då börjar det om igen
Denna gången för vår lilla flicka som föddes 06.10 lördagen den 18:e september. Det har varit en lång väntan då Malin gick 10 dagar över tiden och med spänning gick vi och väntade.
Vi ska ge henne namnet Nova som betyder nyfödd stjärna. 3915g och 52cm lång tös som än så länge har varit ganska trött om dagarna. Vi har lämnat BB och har kommit hem till Skara och lägenheten igen. Alla mår bra och det är en omtumlande och underbar känsla som fyller min kropp var dag!
14/9 1.HC Paris-Bruxelles och 1.HC GP Fourmies
I helgen har jag kört mina två största 1-dagars tävlingar någonsin då fransk-belgiska Paris-Bruxelles och franska GP Fourmies gick av stapeln. Båda med HC kategorisering och med bl.a. regerande världsmästaren Cadel Evans, BMC Racing, till start.
Paris-Bruxelles var först ut av de två HC tävlingarna på lördagen och vi skulle köra 219km mellan de två huvudstäderna. Inledningen bjöd på hård körning och min uppgift för dagen var att täcka utbrytningar. Lättare sagt än gjort och utan det riktiga klippet i benen blev det mest till en överlevnad att stanna kvar i klungan de inledande milen.
Det gick tillslut en grupp och det lugnade ner sig i klungan. Jakten togs upp tillslut för att hålla gruppen på ett lagom avstånd. Jag låg nu långt upp och var beredd på nya attacker om klungan skulle stanna av igen. Och rätt som det var så kom det ett kantvindsparti och klungan sprack av på flera ställen.
Jag gick med första gruppen, en grupp på ca 20man, som bröt sig loss och kom iväg en bit innan klungan bestämde sig för att det var lite för farligt för att släppa. Vi blev inkörda och farten trappades upp än mer eftersom den hårda avslutningen kom allt närmare.
Efter 180km ändrade banan skepnad från platt med rullande backar till kortare branta backar om vart annat. Efter 195km kom vi i rasande fart till en riktig brant och här var det slut för min del. Med trytande krafter fick jag vika mig och kom precis med andra delen av klungan som hade spruckit av i flera delar och rullade imål med den.
På söndagen var det dags för nästa HC prövning då 205km långa GP Fourmies gick av stapeln i norra Frankrike. Banan var betydligt mer kuperad över lag än gårdagens och jag trodde inte att jag hade mycket att hämta med tanke på gårdagens urladdning. Men det kändes tvärtom.
Mina uppgifter var som gårdagen att följa utbrytningar och om det kom ner till klungspurt så skulle vi hjälpa fram vår sprinter.
Starten gick och jag begav mig upp i fältet för att kriga redan från första stund. Jag var med i lite olika formationer av utbrytningar då klungan sprack av titt som tätt på den teckniska inledningen. Jag gick riktigt hårt för första spurtpriset som kom redan efter 11km och var i en grupp om 10 som skulle göra upp om det, men jag är ingen sprinter.
Höll liv i gruppen ändå tills klungan kom ikapp och det var samlat en stund tills första bergspriset efter 19km. Fullt krig igen men det gick inte denna gången heller, istället kom jag loss med en 17manna grupp som höll undan ett tag innan klungan även körde ner denna.
Det attackerades igen och 5 man fick en bra lucka medans jag får betala för mitt övermod som krävde återhämtning. Klungan gav gruppen utrymme och jag hade tid att få i mig lite energi.
Jakten togs sedan upp av Ag2r medans jag, och många andra, mest höll i styret för att kunna hålla oss kvar.
Med 145km körda, och 5km kvar till de 5 avslutande varven på 11km, kom vi in i en skarp blöt högerkurva. Jag låg långt upp i fältet och ser killens hjul framför mig glida undan och han crashar framför mig. Jag har inte en chans att vika undan utan går med låsta hjul in i hans cykel men lyckas ändå klara mig utan skrubbsår eller att bli överkörd. Efter lite trasslande får jag tillslut upp mig på cykeln igen och tar upp jakten på klungan, väl inne på första varvet är jag ikapp igen.
Jag försöker överleva de avslutande varven av tävlingen och väl ute på sista varvet går det ihop för sista gången och vi lyckas få upp vår sprinter Davide Appollonio som kniper andra platsen efter en fotofinish medans jag rullar in i klungan på 74:e plats med smygpunka på framhjulet.
Det är helt klart något speciellt med 1-dagars race...
Läs om tävlingen på cykelnytt: www.proffsklungan.nu/371/hard-helg-avklarad-foer-wetterhall
Eller på engelska: www.cervelo.com/en_us/news-blog/testteam/article/appollonio-second-in-photo-finish-at-gp-de-fourmies/2557
7/9 Bockstensturen och 3e Kernen Omloop
I lördags gjorde jag min andra MTB Marathon start för året och även den sista. Jag var riktigt laddad innan jag åkte ner till Varberg för att köra Bockstensturen om 100km. Tävlingen jag vann förra året på ett annorlunda sätt då jag var nästan 3min efter täten med 30km kvar men som jag kom ikapp med 8km kvar till mål.
Årets upplaga var betydligt torrare än fjolårets och Varberg bjöd på fint sensommar väder. Jag och Niklas Gustavsson hade bestämt att göra så gott vi kunde för att sätta ett nytt banrekord för dagen.
Starten gick och strax efter vi hade lämnat Varberg så började jag och Niklas attackera om vart annat. Han kom tillslut iväg solo i jakten på att ta första spurtpriset efter 43km. Jag fick en bra resa och jagande tätgruppen delades av mer och mer. Vi var efter 30km en tätgrupp på 10man och gruppen kom ikapp Niklas efter 35km.
Jag kände mig ganska fräsh fortfarande, en känsla som inte delades av Niklas, och började sprätta lite men jag fick ingen större lucka utan allt var samlat. Det var en samlad grupp mer eller mindre, med något ensamt utbrytningsförsök i mellanåt, tills vi kom till ett riktigt tekniskt parti efter halva tävlingen då jag tvingades hoppa av och springa.
Eftersom jag började bli tröttare och tröttare i skallen orkade jag inte riktigt konsentrera mig i skogen utan tappade kontakten varje gång. Slätdraget var det dock inget fel på utan jag kom ikapp på grusvägarna.
När vi väl började komma ut ur skogen i Åkulla och transporten in mot Varberg började, över fälten vid Grimeton med 22km kvar att köra, kom jag ikapp igen för sista gången. Detta var situationen jag väntat på hela dagen, jag gick upp i täten och gav fullt på en av åkrarna och kände att jag fick en lucka. Det är fortfarande en bra bit kvar in till mål härifrån men det är till stor del grus och asfalt = min fördel.
Med detta i huvudet satte jag full gas med armarna hängande över styret och avståndet växte hela tiden till gruppen bakom. Jag lyckades ha så pass mycket tid att jag kände mig trygg i att ta det lite extra säkert på de steniga partierna innan mål för att inte punktera. Och efter 3 timmar och 22minuter, 20minuter snabbare än förra året, kunde jag sträcka händerna i luften som segrare i Bockstensturen för andra året i rad, helt överlycklig med en seger så här på höstkanten!
Foto: Hallands Nyheter
Efter tävlingen hade jag ett snabbt klädbyte, en fin prisutdelning och sen var det bara att sätta sig i bilen upp till Landvetter för att hinna med flyget 17.30. Jag var då på väg till nästa tävling, 3e Kernen Omloop i Holland med Team Sprocket.
Mina ben var dock inge vidare efter all restid och ett hårt varv runt Varberg/Åkulla och jag hade det tufft hela dagen. Tävlingen bjöd på 172km pannkaka med tusentals igångdrag och kantvind ute på de holländska fälten. Jag gjorde några hårda försök att gå iväg i en utbrytning men ingen kom vidare långt utan jag blev placerad i bakre delen av klungan.
Jag gick imål med en fullt sprintande klunga som var strax efter en ensam vinnare några sekunder framför.
Ruskigt kul att träffa "gamla laget" igen men om det blir en nästa gång så hoppas jag på bättre krut i limporna. All heder åt Jack Anderson och Tobyn Horton som klarade av kriget längst fram i klungan och gjorde en bra tävling av det hela för laget.
29/8 1.1 Charteauroux, Frankrike
Då var det dags för tävling igen iklädd Cervélo tröja ihop med Cervélo TestTeam och på en Cervélo S3 cykel.
Vi skulle köra totalt 201km på en stor kuperad loop och avsluta med 5st småvarv om 7,4km.
Direktiven var klara: -Går det en grupp i början av loppet så är du med i den.
Så fick det bli, efter 15km gick det iväg en grupp om 15man och när den hade fått en lucka och jag såg att klungan släppte dem så bryggade jag upp med ytterliggare en kille. Vi kom upp men arbetet i gruppen stannade av efter en stund och efter 35km blev vi uppåkta av klungan.
Det var ungefär här som nästa grupp gick, en grupp om 4åkare som fick ett stort tidsavstånd innan olika lag tog upp körningen. Avståndet krympte igen och med 65km kvar att åka sprack klungan av i kantvinden med bl.a. hela vårt lag bakom.
Det blev en första grupp om 20man som körde för fulla muggar och avståndet till oss andra blev snabbt 30sek. Det växte till 50sek innan vi satte upp 4man i jakten på att få tillbaka gruppen. Jag var med och tog förningar tills det var 10km kvar till varven då vi går in i en rondell och jag känner att bakhjulet kränger. Jag hade punktering och jag kunde inte få stopp i den tajta rondellen, med fullt av folk runt om mig, men klarade mig precis ifrån trotoarkanten, på bredsladd, som kom allt närmre.
Jag kom på något sätt helskinnad ur och får till slut ett nytt hjul och kommer iväg en bra bit efter klungan som går med full fart. Med en grinig kommisarie vid min sida så tog det lite för lång tid i karavanen och det kostade för mycket energi att komma ikapp.
Jag kom ikapp klungan ute på första varvet och sedan tog det ett bra tag innan jag kunde avancera i fältet. Klungan gick ihop tillslut ute på sista varvet men farten var så hög att det inte gick sig på en lång-attack utan jag sittspurtade in på en 40:e plats.
Jag hade riktigt bra minnen från Danmark Rundt som var min första tävling med laget. Men stämning var inte lika bra nu som då, det är minst sagt turbulent efter beskedet som kom i veckan om stängning till årsskiftet. Nu gäller det att bita ihop, prestera och hoppas hitta ett bra lag att köra för nästa år. Jag hoppas ni kan hålla tummarna för mig!
24/8 Dr. Sears Zone går in som sponsor
Ny för mig personligen men som har varit med och stöt laget i två års tid. Det är Dr. Sears Zone - Zone Living.
De tillverkar allt inom "supermat" och viktminskning men även det du behöver inom vitaminer/mineraler och fettsyror för att hålla dig frisk. De tillverkar allt från bröd, pasta och flingor till bars och protein-shakes, allt med en perfekt balans av proteiner, kolhyderater och fett.
Jag hoppas att de kan hjälpa mig att reducera sjukdagar för sjukdagar blir man inte bättre utav, jag har precis kommit ur den klassiska höst förkyldning här så jag hoppas kunna skaka liv i benen igen och förhoppningsvis slipper jag det i fortsättningen.
16/8 Södra Hestra Sparbanks GP och Västboloppet
De två klassiska loppen gick av stapeln i helgen och jag hade möjlighet att vara hemma och köra. Alltid roligt att tävla på hemmaplan och det är lätt för nära och kära att komma och titta.
På lördagen körde vi Södra Hestra Sparbanks GP om 20varv på en 2,2km lång bana med den klassiska backen upp över kyrkan, helt klart en av de hårdaste GP banorna som jag har kört i Sverige.
Starten gick och bara efter något varv bröt sig en grupp om 5 loss. Jag satt och väntade lite och undrade varför ingen ville göra något åt dem. Gruppen fick mer tid och jag insåg att de flesta var nöjda med gruppen som gått(?!). Jag gick då upp i spets och tog en ordentlig förning på ett drygt var, körde upp gruppen och skapade en ny tätgrupp om 10man. Men jag var inte nöjd med en stor grupp på 10 så jag attackerade och fick ner den till fyra.
Gruppen bestod av mig, Henrik Åbom (Borås CA), Tobias Ludvigsson (Team CykelCity) och Alexander Gingsjö (Vallentuna). Vi fick upp ett ganska bra sammarbete till en början och vi hade 45sek ledning ner till klungan. Alexander Gingsjö fick tyvärr ge sig i backen ett av varven och vi var nu bara 3man kvar.
Jag tog fortfarande ordentliga förningar medans de andra två inte tog en sekund längre förningar än den andre. Jag tog på mig ansvaret och gruppen höll undan och ute på sista varvet med 1km kvar så attackerade jag hårt. Jag fick en liten lucka men de täppte till och min attack blev istället till ett långt spurtuppdrag. Henrik Åbom vann före Tobias Ludvigsson och jag på 3:e plats.
Igår kördes Västboloppet, ett anorlunda lopp mot tidigare år då det ändrat banan till den gamla med målgång uppe vid Bokskogen. Vi skulle köra 7varv och totalt 126km varav 3km grusväg varje varv. Kul idé!
Johan Lindgren (Team CykelCity) och Henrik Åbom (Borås CA) fick tidigt en lucka till övriga i fältet. Likt igår var det ingen som ville ta tag i jagandet för lite vind på näsan kan ju göra ont...
Gruppen hade som mest 1min och 20sek innan jag tog på mig ett stort ansvar och beslutade mig för att köra in lite tid. Jag tog några ordentliga förningar och tidsavståndet minskade men det tog lång tid innan jag fick hjälp av andra. Tillslut, med lite för mycket använd energi, fick jag hjälp av övriga i fältet och vi körde ner utbrytarna.
Fältet var samlat fram till utgången med 3 varv kvar då jag var med i ett utbrytningsförsök och vi var 6 man som bröt oss loss från det övriga fältet. Vi kämpade på bra och detta blev gruppen för dagen.
Ut på sista varvet knep jag det sista spurtpriset och ett halvt varv innan dess hade gruppen minska till 5 åkare. Vi började nu attackera på varandra eftersom gruppen hade över 2min till huvudfältet. Vi var ändå en samlad grupp fram till 8km kvar att köra då Håkan Nilsson (CT Differdange) fick en lucka och körde för allt vad tygen höll.
Det tog för lång tid för oss andra att ta upp jakten och farten blev aldrig tillräckligt hög. Jag attackerade då och kom loss med Michael Olsson (Motala AIF) och vi körde ifrån de andra två men lyckades aldrig gå ikapp Håkan.
Håkan Nilsson vann medans jag knep 2:a platsen före Michael Olsson.
Foto: Erik Harring
13/8 Intervju i Pez Cycling News
http://www.pezcyclingnews.com/?pg=fullstory&id=8542&status=True&catname=Latest
10/8 2.HC Post Danmark Rundt. Etapp 3, 4, 5 och 6
Nu är det redan tisdag och jag ber om ursäkt för sen rapport om de avslutande etapperna i Danmark. Jag får skylla på tidsbrist eller latmasken.
Etapp 3 var den hårdaste etappen på pappret och visst skulle den bli hård. I vad man brukar säga platta Danmark skulle vi köra 185km på en riktigt kuperad bana med 3 avslutningsvarv på 5km inkl. en 21% brant backe upp mot målet i Vejle.
Dagen började med hård körning och attackerna avlöste varandra. Jag var med i några som kändes bra men klungan skulle bestämt ikapp och då kom det kontra attacker. De släppte tillslut iväg två danska åkare och de fick en lucka på 4min som Team Saxo Bank kontrollerade tills banan ändra karaktär och började bli ordentligt backig.
Avståndet krympte nu snabbt när farten stegrades upp och blev riktigt jäklig. Jag försökte hänga med så länge som möjligt men när en av de riktiga backarna kom precis innan avslutningsvarvet så gick det inte längre hur djupt jag än grävde. Energin tröt och det var svårt att avancera på den tajta banan och jag kom för långt bak i klungan när det sprack av efter 30:e hjul.
Här ifrån slet jag på för att hänga med andra gruppen men det fixade jag hela vägen in i mål på 46:e plats.
Fjärde etappen var mer eller mindre en transportsträcka och uppgjord för en stor klungspurt. 100km och taktiken var klar, all-in för Theo Bos. Min uppgift var att under hela dagen hålla honom ur problem och hjälpa hela laget med service.
Det hela höll ihop och vi körde in de utbrytningar som gick för att det skulle komma ner till en spurt och så blev det. Jag tog några riktigt stora förningar mot slutet för att hålla uppe farten och med 2km kvar vek jag ut och lät de andra ta över. Theo sprintade hårt och blev 4:a medans jag kom in med resten av klungan på 46:e plats.
Foto: www.twitter.com/jenscer
Femte etappen och etappen som jag hade sett fram emot hela veckan, tempo om 19,4km. Mitt mål var att gå fullt ut och visa både mig själv och andra att jag kan åka fort mot klockan. Men med tanke på all energi som jag hade slösat under veckan och att jag körde på en helt ny cykel gjorde mig lite osäker på hur det skulle gå. Banan var relativt backig och teknisk men det kändes ändå som en bra tempo bana för mig.
Jag gjorde en riktigt uppvärmning och benen kändes ganska bra trots 4 etapper under veckan. Jag gick ut stenhårt och kom in snabbt i rytmen och började jakten på en bra tid. Sport-direktör Jean-Paul van Poppel pushade mig hårt genom radion och jag gav verkligen allt som jag hade kvar i benen.
Jag korsade mållinjen som 3:e man för stunden och efter alla gått i mål så slutade jag på en 7:e plats, 44 sekunder efter segraren. Ett resultat som jag verkligen är nöjd med och kanske ett av de viktigaste resultaten som jag någonsin gjort. Aldrig tidigare har en 7:e plats känts så mycket som en vinst!
Etapp 6 och Post Danmark Rundts sista etapp, 185km på en relativt platt bana med 4 avslutande 14km varv på det som ska vara nästa års VM bana. Regnet bara öste ned och skulle göra det hela dagen. Team Saxo Bank höll ett hårt grepp om farten då deras Jakob Fuglesang satt i den gula ledartröjan för tredje året i rad. Ingenting gick iväg förens efter 60km då min lagkamrat och rumskompis Jeremy Hunt kom iväg ihop med 4 andra. Den stannade faktiskt iväg ett tag innan HTC-Columbia tog på sig ansvaret och körde tillbaka dem, då de hade missat helt.
När gruppen väl var tillbaka så lugnade det ner sig lite innan vi väl kom in på de avslutande varven då farten trappades upp igen och en ny grupp gick iväg. Vi körde för Theo åter igen och vi ville verkligen ha ner det till en stor spurt då banan verkligen bjuder upp till detta.
Med 1,5 varv kvar inser vi att Saxo Bank inte hinner ikapp utbrytningen och jag beslutar mig för att gå upp och hjälpa till med att öka farten. Det gick snabbare och vi började ta in mer och mer. Med 8km kvar gick jag upp och tog en riktigt hård och lång förning och vi kom närmare. Jag växlade och med 4km kvar gick jag upp igen.
Tog ett riktigt krafttag och gick in i ett av banans mest kritiska ställen, en rondell med 3km till mål, först. Jag tog den hårt och höll mig precis på hjulen och laddar på fullt ut på rakan. Det tystnar bakom mig och jag vänder mig om för att kolla. Jag har en lucka på 75m och ger mer gas för att testa om jag kan hålla. Det gör jag inte och jag blir uppåkt med 1200m kvar att åka av just Team Saxo Bank på skift.
Spurten dras igång och Theo kniper 10:e platsen medans endast en av killarna i utbrytningen, Heyden Roulston HTC-Columbia, håller och vinner solo.
Jag går i mål med klungan på 41:e plats och slutar på 25:e plats i sammandraget.
Post Danmark Rundt var en väldigt bra erfarenhet för mig och sjukt kul att få till det på första tävlingen med Cervélo TestTeam. Med bästa resultatet på tempot som 7:e man och med en 25.e plats i sammandraget, som hjälpryttare, så är jag riktigt nöjd med min prestation i mitt största etapplopp hittills.
Photo: © Frank Rud Jensen
5/8 2.HC Post Danmark Rundt
Då var man redan inne i det första racet med Cervélo TestTeam. Även det största etapploppet som jag har kört hittils. De känns riktigt kul, inspirerande, utvecklande och spännande att få vara en del av deras lag.
Första etappen var på 176km och höll sig ganska platt hela dagen med tre avslutande varv på 5km. Redan efter några km bröt sig en grupp om fem man sig loss och klungan stannade av helt. Gruppen fick snabbt en stor lucka och Team Saxo Bank tog upp jakten.
Så här var det fram tills sista 30km då vi satte upp mig och Iñigo Cuesta för att hjälpa till att köra tillbaka utbrytningen som fortfarande hade ett stort försprång. Det började regna kraftigt och underlaget blev halt och gjorde det hela svårare. Vi lyckades att köra in dem med två varv kvar att åka.
I sista kurvan ut till sista varvet blev det en stor crash, jag lyckades smita undan och fick gräva djupt för att komma tillbaka till toppen igen. Även sista gången i sista kurvan blev det en crash och med lite tur och tvåhjulsställ undvek jag även denna gången och korsade mållinjen som 29:a. Theo Bos höll på att vinna etappen men blev trängd de sista metrarna och slutade 6:a.
Andra etappen hade en betydligt hårdare inledning och attackerna avlöste varandra. Jag var med i några olika formationer men inget gick iväg. Efter 30km av det 170 så gick det iväg två ensamma åkare och klungan lät dem gå. Nu var vi tillbaka till gårdagens åkning och HTC Columbia tog upp jakten denna gången eftersom de hade gula tröjan.
Tiden gick och det hände inte mycket förutom lite klassisk kantvindsåkning i diket. Men med knappt 20km kvar till mål och bara 5km kvar till ingången på dagens avslutningsvarv så punkterade jag fram. Bytet gick snabbt och jag var snart uppe i klungan igen.
Vi gick in på varven som var 3km och skulle köras 3 gånger då det börjar regna igen. Jag låg bra till i klungan och kände mig relativt fräsch när vi går in i en högerkurva och jag ser att Theo Bos går i gatan. Jag släpper allt och bromsar ner för att försöka hjälpa honom tillbaka.
Jag gjorde en hård förning och vi kom båda tillbaka till klungan igen men nu var energin borta. Jag lyckades ändå att gå i mål med klungan på 75:e plats medan Jermey Hunt svarade för en stark avslutning och blev 4:a, passerad de sista 50 metrarna.
Photo: © Frank Rud Jensen
30/7 Stagiare för Cervélo TestTeam
Det har hänt mycket sedan jag skrev senast, då var jag i Belgien och hade precis avslutat ett intensivt tävlingsblock. Efter Belgien så åkte jag tillbaka till Wales och Llanharan där jag fick några dagar av riktigt bra träning i bergen med grabbarna i laget som laddar inför Tour of the Pyreneés.
I slutet av förra veckan packade jag ihop mina saker i teamhuset och lämnade det för att flytta tillbaka till Sverige och Skara för resten av säsongen. Här har jag fått ytterliggare bra träning samtidigt som jag har spendera tid med flickvän och familj som är välbehövligt för huvudet.
I denna veckan har det varit Scandinavian Week och jag ställde upp i de två första tävlingarna, Alingsås och Skara. Jag gick in med samma inställning till båda racen, att köra så aktivt och hårt som möjligt. Och så blev det. Inga resultat att skriva hem om då jag gick in som 21:a i Alingsås och 8:a i Skara men jag fick bra träning för det som komma skall.
Igår blev det officiellt, jag har fått ett provkontrakt (stagiare) i Cervélo TestTeam för resterande del av säsongen. Jag ingår i teamet redan nästa onsdag då Danmark Rundt startar i Holstebro på Jylland. En jättechans för mig och nu gäller det att bevisa för dem att de behöver mig under 2011.
Mer info:
www.cervelo.com/en_us/news-blog/testteam/article/wetterhall-and-teklehaymanot-join-cervelo-testteam-as-stagiaires/2440
14/7 ProKermesse x2: Houtem-Vilvoorde och Temse
Här i Belgien går dagarna snabbt och vi har hunnit med ytterliggare två race, två stycker ProKermesse, ett igår i byn Houtem-Vilvoorde utanför Bryssel och ett idag i Temse utanför Antwerpen.
Motståndet på dessa tävlingarna är smått imponerande, likt en 1.1 tävling, då Skil-Shimano ställde upp med 14 åkare, Vacansolei med 8, Topsport Vlaanderen-Meractor med 8, LandbouwKrediet med en hel drös samtidigt som Cofidis, Omega Pharma-Lotto, Quick Step, Saxo Bank och FDJ var representerade. Båda dagarna hade snitthastigheter på över 46km/h.
Gårdagen bjöd på fint väder och snabba varvtider på den platta och kurviga 9km långa banan som skulle köras 18 gånger, totalt 170km.
Jag satt med i klungan och tog mig igenom första delen av racet utan att vara allt för aktiv men väl ute på 4:e varvet fick det vara nog och jag attackerade bakifrån. Fick med mig en grupp om tio och vi fick igång ett helt ok arbete. Eftersom det blåste ganska ordentligt så blev det ryckig körning men vi bet i och höll undan bra.
Men på 7:e varvet blev vi uppåkta av 8man och här fanns även Jack Anderson med, vi var nu 2man i utbrytningen. Varven gick och vi hade länge 1minut till klungan men i slutet av tävlingen dog arbetet och klungan kom närmare.
Jack attackerade då och kom iväg med en 7manna grupp medan jag och resterande blev uppåkta av klungan. Från och med här var det bara ren överlevnad in till mål och med 1700m kvar försökte jag med en långrökare. Kom iväg men blev inhämtad av klungan med 300m kvar och föll rakt igenom ner till 40:e plats medans Jack tog 7:e med samma strategi.
Dagens ProKermesse var av samma kaliber med väldigt snabba varvtider, det mycket tekniska varvet var 15km och skulle köras 10 gånger. Jag var lite mör i kroppen efter gårdagen men kände mig ganska bra redan efter de första varven.
På 3:e varvet går en stor grupp loss med Jack Anderson i och på 4:e varvet följer jag med en attack och vi lyckas brygga upp till Jacks grupp efter ett drygt varv.
Ut på 6:e varvet satte jag in en kontraattack på Jacks försök att gå loss och jag kom iväg i en grupp om 20man. Från denna stunden var det fullt ställ men med knappt tre varv kvar kom det in en storm över Temse och banan. Det började blåsa ordentligt och det kraftiga regnet gjorde banan hal medans blixtarna lyste upp himlen då och då.
Vi tog det betydligt lugnare i kurvorna för att undvika crasher och den mer strukturerade körning avtog och attackerna började igen. Folk anslöt bakifrån medans andra åkte av.
Ute på näst sista varvet bröt sig en grupp loss om 5man och jag lyckades inte att brygga upp själv utan blev inhämtad. 5manna gruppen höll in i mål och jag försökte med samma strategi som under gårdagen för att knipa 6:e platsen. Jag attackerade med drygt 1km kvar till mål men de täppte till luckan och det blev sprint med mig som "lead-out". Jag tog mig i mål runt 20:e plats.
12/7 1.2 GP Pont a Marcq
Igår körde vi Grand Prix Pont a Marcq utanför Lille i Frankrike. Vi skulle först köra 6varv på en 15,5km lång bana och efter det gå över och köra 7varv på en 15km lång bana med en 1km lång kullerstens-sektion, totalt 197km.
Dagen inleddes i vanlig ordning, attacker och attacker men vinden gjorde det svårt att kontrollera. Det blåste ganska mycket och det var svårt att ta sig upp i klungan på den smala banan.
Efter 4varv så bröt sig en grupp om 8 sig loss inkl. Jack Anderson och de fick snabbt en lucka. Efter ytterliggare något varv hade gruppen en stadig lucka på över minuten.
Jack kändes stark och vi i klungan höll koll på allt som försökte gå iväg för att brygga upp.
Halva racet var över och det var dags att byta till kullerstensvarvet för att göra det hela mer spännande. Jag kände mig bra och det kändes som vi hade bra koll på läget. Vi gick in på kullerstenen och det skakade ordentligt i cykeln men det hela kändes ganska stabilt.
Med 4 varv kvar går det iväg en grupp om 10man med Tobyn Horton och direkt efter det så bryggar ytterliggare 6man upp med Niklas Gustavsson. Vi var väl representerade och jag försökte brygga upp själv men fick med mig resten av klungan och vek ut istället. Det lilla som var kvar av klungan satte sig upp och gruppen var borta.
Efter detta var det bara transport in mot mål för min del och jag tog mig i mål med en väldigt desikerad klunga på 30:e plats.
Dagen avslutades väldigt bra för teamet då Jack knep 3:e platsen, Tobyn tog 10:e och Niklas gick in på 12:e.
9/7 Melle ProKermesse
Då var det dags för tävling igen här i Belgien och jag var bra sugen på att cykla fort. Tävlingen var i Melle inte långt ifrån Gent och banan var drygt 9km, pannkaksplatt med många kurvor, och skulle köras 18 gånger med total längd på nästan 170km.
Många lag var representerade som vanligt och storlag som Quick Step, Omega Pharma-Lotto, Top Sport, Milram, VacanSoliel, Francaise de Jeux och LandbouwKrediet fanns på startlinjen så visst skulle det bjudas upp till kamp.
Starten gick och i vanlig ordning gasades det från start. Vi var representerade i allt som gick iväg och Freddy Johansson kom med i dagens första utbrytning, en utbrytning som höll i några varv innan de blev inhämtade igen. Den gruppen avlöstes med en ny utbrytning som vi var representerade i med Tobyn Horton, detta kändes som utbrytningen för dagen.
De höll undan bra med en dryg minut till oss i klungan men med alla små attacker som gick så kändes det ganska oroligt att sitta där. Jag gick efter några varv med en liten grupp som gick och vi lyckades brygga upp till brytet. Eftersom Jack Anderson hade gått i en tidigare grupp så var vi nu tre av totalt 25man i front gruppen men farthållningen avtog med 6varv kvar att åka.
Jag försökte så gott det gick att få folk att arbeta men med 5man arbetande av 25 så blir det gärna lite oroligt. Jack attackerade istället men blev inhämtad och då kontrade jag, blev inhämtad.
Med knappt 5varv kvar att köra så attackerade jag återigen och kom iväg, solo.
-Jaja, det är lika bra att köra.
Jag fick ganska snabbt en behaglig lucka på 20-25sek men med 2varv kvar till mål hade jag 40sek.
Jag hade målet spikat att klara mig hela vägen till mål och jag gjorde så gott jag kunde. Ute på sista varvet började krafterna tryta och tidsavståndet gick ner till 25sek. Och med 3km kvar att köra vänder jag mig om och ser att klungan börjar komma ikapp mig men att den hade spruckit av ordentligt i kantvinden.
En grupp om 3man kommer ikapp och min 40km långa solo attack var över, jag lyckades gå in på hjul på dem och vi körde stark in mot de sista km. Jag prövade en sista attack med 1km kvar och fick en liten lucka men de hämtade in mig igen och det kom ner till spurt. En spurt som jag inte hade en chans i och rullar över mållinjen som 4:e man för dagen, påhejad av den Belgiska publiken. Jack gick in som 6:e man!
5/7 1.2 Dwars door Het Haageland
Vi i laget är i Belgien för en vecka och bor på Hof ter Kammen i Oudenaarde för att köra tre tävlingar. Gårdagens race i Aarschot, 1.2 Dwars door Het Haageland, ett pro-kermess på torsdag och 1.2 Prix de Pont a Marcq i Lille, Frankrike, på söndag.
Gårdagens tävling var förra året ett pro-kermess men till 2010 fått en UCI 1.2 ranking. Det gick på samma bana men startledet var krympt från 300 till 200 tack vare UCI´s regler. Vi skulle köra ett stort rullande 85km varv och sedan avsluta 7 gånger på en 14km lång loop runt Aarschot innehållande 2st powerclimbs, korta sprintbackar, totalt 179km.
Starten gick och jag, Jack Anderson och Niklas Gustavsson följde attacker och vi var alla tre med i några olika utformningar men allt kom tillbaka ganska snabbt igen. Men efter 30km bröt sig en 15man stor grupp sig loss med Niklas i och klungan lät dem gå.
Gruppen höll undan bra men klungan jagade ikapp dem på de inledande småvarven. Jag kände mig ganska bra under första halvan av loppet men led lite av värmen, drygt 32 grader varmt.
Jag satt bra, högt upp i klungan, och följde med lite attacker men började känna mig ganska kokt med tre varv kvar att åka.
Jag satt ändå med hela vägen och väl ute på sista varvet började jag komma tillbaka in i matchen igen. Jag tog mig upp för sista sprintbacken med 3 km kvar och försökte passera så mycket folk som möjligt, jag hoppades på att klungan skulle stanna av innan sprinten men det gjorde den inte. Det gick istället med full fart genom de sista avgörande skarpa kurvorna med mindre än 1km kvar och eftersom jag inte var med om topp placeringarna så driftade jag bakåt istället för att bli parkerad i kravallstaketet. Jag korsade mållinjen i klungan runt 60:e plats.
Och sist men viktigast för dagen, Malin fyller 22år idag! Stort Grattis Grattis min älskade flickvän!
|
